Vackert och positivt?

Här borde man kanske skriva något vackert och positivt om tillvaron, men ibland påminns man om sina rötter istället. Speciellt när man märker hur bekanta och avlägsna personer från den lilla byn i fjällen envisas med att inte leva färdigt. Egentligen så kände jag dig inte mer än att jag festat med dig många gånger när jag var yngre, och att jag bott granne med dig i barndomen... Gått i samma skola och vuxit upp i samma by... Synd, även om det var många år sen vi sågs nu.
Drammen vi tog på nyår och diskussionerna vi hade om politik och musik...

Nirvana till slut va? Lycka till!

Paartay! (Med släpig dialekt..)

Tänkte jag skulle ge mig på att fylla 30 om ett tag, men har inte lyckats planera hur jag ska genomföra det... Antingen så blir det en lugn och fin tillställning med frugan, bror och hans dam och eventuellt gästpar eller så blir det röjarskivan 3a med obligatoriskt huvudstupa gräsmatteläge. Dilemmat är att det senare alternativet, hur tilltalande det än låter, förutsätter att jag lyckas motivera lite folk (anmäl intresse i kommentarer här...), kan ordna sängplatser (har lite golv, ett par soffor och en 90-säng lediga för stunden) och fixar kost. Flytande kan jag nog lösa, och det skulle inte skada med en utrensning av ölförrådet. Skulle det mot förmodan gå så vilt till att alla de drickbara sorterna tar slut så har jag några flak Pripps Blå 7,2% med bäst-före passerat med ett år... (De går att dricka och smakar inte så illa om man kyler dem ordentligt först. :D)

Nu? Tjaeh, eftersom att jag litar på att ingen utnyttjar kommentarsfunktionen, plus att det är nog väldigt få av mina vänner som faktiskt läser här så blir det nog alternativ 1. :P

Vi får se vad det blir av det hela...