Egentligen...

Egentligen så borde jag ge fan i att skriva så länge jag inte har något vettigt att plita ner, men på något underligt vis så känns det lite som en plikt, något jag behöver göra för att allt ska vara rätt. Självklart så är det med den "plikten" precis som med allt annat i min tillvaro. Den är en självdöende ingivelse, ett försök att hålla igång något en längre tid. För stunden så är jag någorlunda duktig och håller igång några småsaker som jag vill ska fungera. Jag tränar minst 3 gånger i veckan (tredje veckan nu bara, men ändå...), jag tar hand om det mesta av disken direkt efter maten, eller åtminstone innan jag går upp på övervåningen, jag skriver pliktskyldigast ett par bloginlägg om dagen, både här och där... Fast det är ändå fler saker jag borde ta tag i, till exempel den där högen med kläder som jag snart får tvätta om eftersom den ligger på golvet i sovrummet (jag fick aldrig tummen ur efter att jag faktiskt burit upp den från tvättstugan), det där med att plocka rätt på saker fortlöpande, ta hand om utsidan av huset, bilarna, allt det där som jag aldrig gör... :P

Fast nu ska jag i alla fall gå och lägga mig i hyffsad tid, önska mig nu snällt en god natt! :)