Så, nya erfarenheter?

Nu tänkte jag att eftersom mitt senaste inlägg kom från Blogilo, den nya blog-klienten i KDE4.4, så skriver jag nästa i Windows Live Writer, tjaffs som följde med Windows Live Essentials. Vet egentligen inte varför, men jag gillar att ha mina saker online, men vill helst kunna komma åt dom “lokalt” på datorn. Som tillexempel bloggen, den vill jag ju gärna ha online, men helst vill jag ha ett transparent gränssnitt lokalt på datorn. Samma sak gäller för mail, jag använder Gmail från Google, men använder gärna (i det här fallet Outlook) en lokal klient. Jag borde ju vara målbilden för all “cloud-computing” som det nya ropet heter. Att inte behöva ha något vitalt på datorn, men ändå sitta med klienter mot rymden… Märkligt är det…

Annars då? Jo, jag har ju tydligen gett upp min gamla envishet om att inte använda Windows, har kört Linux i ganska många år nu, men efter att systemet dök för tredje gången på kort tid (hårdvarufel) så lessnade jag på att sitta och stirra på en skärm som kompilerar systemet gång efter annan, så nu fick det bli en testvända med Windows 7, och det fungerar ju faktiskt helt ok. Även om jag måste säga att det är en hel del saker som är märkliga. T.ex. saknar jag ett “central repository”, ett bibliotek med all vettig programvara samlad, som dessutom innehåller uppdateringar och faktiskt är gjort för att verkligen fungera med din dator. Windows har en tendens att släppa in vad skit som helst (även om jag faktiskt måste klicka på filerna innan det händer), och även om ett program är skrivet för windows så är du inte på något sätt garanterad att det fungerar alls. När systemet dessutom gladeligen installerar skiten, men blåvägrar att starta det, då börjar man sakna Linux…

Nåja, några veckor ska jag väl överleva. Fast en annan grej som skrämmer mig lite är att man måste ju installera om det här lite då och då, och det gör ont. Min gamla burk (Niefelheim för er som vet) har gått utan ominstallation sen 2003 (tror jag) och har fortfarande rester från ännu tidigare installationer…

Jaja, nu ska jag fortsätta förstöra systemet så får vi se när det blir dags för en ominstallation… :P

G’natt, och God Jul om jag inte skriver mer här före den stora dagen. :)

Testar Blogilo

Testar att blogga med programmet Blogilo som följer med Beta:n av KDE4.4. Än så länge vet jag inte alls om det fungerar, men tiden får utvisa det antar jag. :)

Här händer iallafall inte så mycket. Har installerat om datorn för tredje gången på ett par dagar eftersom min gamla hederliga Gentoo-installation havererade hårddiskarna åt mig. :/ Nu sitter jag på kUbuntu 9.10 och försöker komma in i hur det fungerar. Kanske bättre, kanske sämre, men enklare är det i vart fall.

Ha det!

Nattadags...

Nu är det nattadags, klockan är mycket och imorgon bitti så börjar jag på mitt nya jobb. Kanske inte helt ok att somna på maskinen första dagen. :P

Har påbörjat en receptblogg med lite av mina egna recept, men änsålänge har jag mest bara klistrat in gamla recept, även om planen är att jag ska skriva in de nya jag kommer på med..  Känner du för att kika så finns den på http://intekock.blogspot.com

Kommentera gärna recepten och rösta på dom, tanken är att det ska vara möjligt iaf... :)

Nu, g'natt! :)

Hahahaaaa! Idioter!

Jag satt och letade igenom mina gamla bloggar efter recept för ett receptbloggsprojekt som jag fått för mig att jag ska starta. Men så hittade jag, långt ner i gömmorna, en text som jag författade efter att jag och lillebror suttit och pratat i telefon en dag. Antagligen är vi lite dumma i huvudet, men texten bjuder jag på ändå. :)

Vasaloppet...

Jag och bror diskuterade fenomenet Vasaloppet över telefon tidigare idag, strax efter att han billedes försökt ta sig igenom Mora...

Vi kom fram till att vi kan arrangera en mycket bättre variant, som passar folk i gemen bättre än den nuvarande tillställningen. Jag menar, man måste ju ändå ha någon eller några skruvar lösa för att ge sig ut på skidor, nästan 10 mil, och stressa? Näh, lösningen, lika simpel som elegant, är att man förlägger hela loppet till någon vacker plats med vagt utförslut hela vägen, så man bara kan stå på skidorna och njuta av tillvaron...
Om man dessutom ser till att loppet alltid avlöper på en solig och varm dag så blir det ju ännu bättre.
Dom brukar ju tydligen servera blåbärssoppa under loppet, men eftersom vi inte tycker om det så stryker vi den punkten. Däremot tycker vi om öl, så öl kommer att serveras efter behov. (Så fort du känner behov så ska det finnas någon där med en öl åt dig.)
Stress tycker vi inte heller om, så försten i mål straffas och får ta hand om efterkommandes skidor, pjäxor, stavar och sunkiga suspensoarer. (Man vet aldrig när det kommer något som hotar familjelyckan under en sån här tillställning, suspensoar är bra.) Sisten i mål däremot belönas med skjuts hem, vilket kommer att behövas eftersom sistemannen i ledet får tömma förråden under resans gång.
Optimalt är med andra ord att snubbla på start-linjen för att ligga lite efter hela loppet.

Jag tror inte heller att det kommer att vara några problem att få ledigt från jobbet för ett evenemang av denna magnitud, men det kräver att du torkar dig i röven innan du skiter, eller tänker innan du talar om man så vill.
Säger du till chefen:
"-Hörrö, jag kommer behöva vara ledig i några dagar för att dricka en helvetes massa öl..." så tror jag att du på egen hand kan räkna ut hur det går...

Om du däremot lägger fram det på följande sätt:
"-, tror du att det är möjligt för mig att få ta ledigt några dagar runt , då jag kommer att deltaga i ett skidlopp som arrangeras som ett alternativ till det i min omgivnings åsikt lite mesiga vasaloppet. Jag skulle behöva någon dags uppvärming inför det hela, plus att om jag kunde få vila ut och se över min fysiska beskaffenhet en dag eller två efteråt så vore jag hemskt tacksam. Dessutom undrar jag om jag kan få bära logotyper på min tävlingsdräkt, då jag anser att publiciteten som detta skulle generera passar vårt företags målgrupp."

Du kommer nog inte behöva oroa dig för kommande befodringar. Du behöver nog inte oroa dig mycket alls för vad kommer att säga, den biten blir smärtsamt uppenbar strax efter tv-inslaget där du förkunnar att företaget har gjort detta möjligt för dig, och att du är fruktansvärt tacksam för att du fått ägna så mycket arbetstid åt träning inför loppet...

Bara nu ingen stjäl denna eminenta ide från oss, vi vill ju vara dom som realiserar hela grejjen...

"Smart, brorsan..."

Arbete...

Så, för att börja på det här bloggeriandet som jag mumlade om i det tidigare inlägget så får jag väl ta tag i det nu då.

För några veckor sen så sökte jag ett jobb internt, som maskinoperatör, samma sak som jag jobbat med tidigare innan min avdelning lades ner och jag förflyttades till den "Tekniska servicetjänsten" som jag sitter på idag. Men eftersom jag inget hörde och jag vet att vändningarna brukar vara snabba inom företaget så gav jag upp hoppet och bestämde mig för att försöka få ut något av tjänsten jag har istället. Men så i fredags så ringde min förr-förra chef och sa att han ville prata med mig. Jag gissade att det var fråga om en intervju för jobbet som jag sökt, men istället så var det i princip en titt på maskinen och ett konstaterande om att jag skulle börja så snart som möjligt. :) Snabba pucket, och den 30:e November så börjar jag min karriär som maskinoperatör igen. Den här gången kommer jag köra en plastmaskin som packar tidningar och sånt för utskick. Kanske inte så spännande, men jag gillar komplexa maskiner som kan krångla till tillvaron ordentligt för mig. Utmaningen som ligger i att få den att fungera, programmeringen och skruvandet, det är en del av allt som jag gillar. Sen ska jag inte hymla och påstå att jag inte längtar tillbaka till IT-branschen, men för det första så ser det knapert ut på marknaden, och för det andra så vågar jag faktiskt inte söka mig utanför företaget jag jobbar på nu, så jag får snällt vänta på att det blir någon tjänst ledig där, eller på att jag blir erbjuden en fast och någorlunda säker tjänst utanför bygget. Men tillsvidare så får jag nog vara nöjd med att jag åtminstone rör mig mot nya utmaningar igen. Mitt nuvarande jobb känns det som om jag är en aning överkvalificerad för, även om mina nuvarande chefer försöker göra det till lite mer än vad det är så kan jag inte sitta och vänta och hoppas på att det faktiskt blir något av det.

Så, önska mig lycka till med min nya tjänst, och om du inte har allt för lite för dig så klicka gärna på en annons eller så. :) (Nej, jag skriver inte för vinstens skull, men det vore roligt att tjäna någon krona på det här. )

Nu ska jag ta tag i tillvaron igen tror jag. :)

Pengatjänande...

Det är lustigt det där, jag har kopplat min blogg till en ad-tjänst som ska generera pengar, men tydligen så måste folk läsa min blog för att det ska hända. :P Och om man ska hårdra det hela lite, så får jag väl anta att jag måste skriva lite här för att ni faktiskt ska kika förbi? Jaja, jag ska väl återigen försöka... :)

Därför avslutar jag det här nu, och beger mig in i tankevindlignarnas värld i ett nytt inlägg, ett som inte handlar om penga-strävande bloggeri och annonser utan spännande innehåll. :)

Tata!

Jag förstår inte?

Jag förstår inte vad livet egentligen är tänkt att handla om? Just nu går det mesta sakta framåt, jag jobbar, äter, tränar (då och då) och sover. Tiden däremellan så sitter jag antingen framför datorn eller så sitter jag och frugan framför tv:n. Men jag kan inte hjälpa att jag funderar på om det verkligen är så här livet ska vara? Är det verkligen tänkt att jag ska spendera en tredjedel av varje dygn på en plats där jag inte vill vara? Bara för att förtjäna mitt uppehälle så jag har någonstans att spendera de andra två tredjedelarna? Dessutom så räcker det inte med att en tredjedel går till arbete, tiden för att ta mig dit och hem gnager ännu mer på min fritid. Att jag sen dessutom måste sova 6 - 7 timmar bara för att orka med arbetet ställer till det ännu mer. Jag funderar ofta i samma banor, t.ex. om det nu var meningen att jag skulle börja jobba klockan sex eller sju på morgonen, varför vaknar jag då inte vid 5 eller 6, pigg och glad och ser fram emot att få gå till jobbet? Och om det nu är meningen att jag ska jobba resten av mitt liv (eller nästan resten iallafall, jag är inte ens halvvägs till pension än) varför tycker jag inte att det är roligt? Vilken nytta för samhället och folks liv gör jag egentligen? Jag reparerar en produkt dagligen som gör att folk kan sitta ner i soffan och stirra bort en av tredjedelarna av livet utan att behöva göra något produktivt. Jag bidrar till vansinnet som tar över våra liv mer och mer. Egentligen vill jag kasta tv:n i soporna, stänga av datorn och köra den till soptippen och ta tag i mitt liv, bli en produktiv och lycklig människa, leva livet och umgås med människor, men det är ändå rätt bekvämt att sitta här, stirra och slösa bort mitt liv på ett tangentbord.
Skulle jag mot förmodan kasta ut datorn och sluta betala pengar till tv-leverantörer och radiotjänst så skulle det ju inte automatiskt innebära att mitt liv får mer kvalitet, det skulle bara innebära att jag skulle ångra mig, och att jag kört tusentals kronor till soptippen. Så då måste det ju vara bättre att jag sitter här? För alltid ger jag någon stackare jobb genom att behöva produkterna som tillverkas? Och genom att jag har ett behov av produkter och tjänster så har jag ju också ett behov av pengar? Och behovet av pengar stillar jag genom att arbeta, och tillverka produkter och tjänster som andra behöver, och skapar därigenom deras behov av pengar, produkter och tjänster.

Egentligen borde jag göra något vettigt istället! Men vad? Och hur ska jag tycka att det är roligt, när jag vet att jag inte kan avsluta mina projekt ändå? Jag måste ju hur det än är sova en tredjedel av mitt dygn för att kunna jobba en tredjedel av mitt dygn, så att jag kan konsumera produkter och tjänster den sista tredjedelen. Borträknat då de timmar som går åt till transport och införskaffande av produkter för de produkter som mitt arbete producerat...
En ond cirkel är vad det är, ett svart hål i människans tillvaro... Ibland undrar jag om inte tillvaron är skapad av något för att hålla oss i shack... Så att vi inte kan ägna den tid som vi vill åt att begrunda tillvarons vara eller inte vara.

Nu är det dags, jag ska ta tag i mitt liv... Efter att jag kollat facebook såklart, och slösurfat några sidor, spelat lite farmville och mafia wars, läst lite spam i min mailbox och sovit... Men efter det, då ska jag... Då ska jag tydligen gå till jobbet så jag kan tjäna pengar och betala min internetleverantör, enbart för att de ska leverera en tjänst till mig som gör att jag kan fortsätta leva ett improduktivt liv.

Det är inte för inte som man börjar undra vart det slutar... Får vi gratis boende, mat och internet på företagen i framtiden? Avlas nästa generation fram i kontorsbås?

Suck! :P

Bastu?

Hur i helvete resonerar en representant för folket när han blåser mina surt förvärvade pengar på att renovera en bastu? Renoveringen kostade tydligen lite mer än dubbelt så mycket som jag betalade för mitt hus... Dessutom är jag ganska säker på att jag inte får använda den. Ska det vara på det här jävla sättet så vill jag inte betala skatt mer. "sjukvård, skola och omsorg" är ledord som tjatats i evinnerlighet, och om pengarna gick dit så hade jag kanske inte klagat, men nu ska de användas till lyxbastu och de kungliga skatornas bröllop, vilka jag för övrigt tydligen inte heller är bjuden till... Sveriges ledning, dra åt helvete! Ta hit mina pengar först bara, jag vägrar gå med på att betala för era jävla nöjen! Fy fan!

Elements...

Kul, underbart, härligt... Startade just den gamla maskinen för att försöka kolla vad jag har för "säkerhetskopierade" filmer på den, men upptäckte att den externa disken som allt ligger på har ett grillat nätaggregat... :/ Så nu blidde det inget av det... :(

Nu måste jag återigen ta tag i att lägga ett ärende hos NetOnNet, och jag har liksom inte skickat in tv:n som jag felanmälde för några månader sen, så frågan är om det inte är frågan om ett "Peter och vargen" scenario med dom.

Jaja, förhoppningsvis kan jag få tag på en ny nätdel bara, utan att behöva skicka in disken och behöva "säkerhetskopiera" allt igen. Dessutom ligger det en hel del musik och filmer på den som verkligen inte går att få tag på längre... :( Varken köpa eller på annat sätt tillförskanska sig.

Crap, mao!

Ha det! :)

Den nya tiden...

För till skillnad från den gamla tiden så är det nu en ny tid. Inte för att tillvaron skiljer sig nämnvärt från innan, men nu så har jag inte lyckats motivera mig till att skriva här på flera veckor, kanske månader.
Vad har hänt då?
Hrm... Tjaeh, egentligen inte mycket, mest småsaker som skiljer sig från innan. Jag cyklar inte längre till jobbet, jag tränar (eller försöker, det underlättas inte av att tider och metoder ändras utan information) både Taekwondo och Kickboxning, jag har köpt ny dator (äntligen något som står sig lite bättre mot dagens maskiner) och försöker fortfarande bli av med extrakilona som hänger runt magen. :/

Jobbet är som det är, troligen kan jag inte göra något åt hur det är, så det är nog bara till att bita ihop och se glad ut.

Tillvaron saknar fortfarande lite folk i närheten och sånt, men det löser sig nog inte i första taget heller. :P

Så, egentligen händer inte mycket på de övre planen i livet. På de nedre så har det dock sprungit förbi en hel del evenemang. Däribland en jäkligt rolig helg i Stockholm, med både trevlig kusin och kalaspackad finlandskryssning, ett omåttligt pengaspenderande och det höga nöjet att se en artonårig fjortis suga i sig en drink kallad "No Fear" (innehållandes blandannat 10cl Citronvodka) på under 3 minuter... Kanske inte helt ovanligt, men när samma fjortis artonåring påtalar att hon ska upp till skolan om några timmar så måste man bara skratta lite igenkännande.
Jag gjorde om samma sak för några år sen, men då vid en något högre ålder än 18, och med skillnaden att jag talat om för min dåvarande chef att om hon tänker tvinga mig till att jobba den enda helgen jag inte kan så kommer jag komma aprak till jobbet. :D (Hade sedan flera månader tidigare planerat in en sjuhelvetes fest i min lägenhet med gäster från bland annat England, och dessutom talat om för min chef att jag trots att det var en vanlig helg där ingen skulle jobba ändå inte skulle kunna ställa upp ens i totalt katastrofläge.) Nåväl. moral eller inte, jag uppfyllde mitt löfte och jobbade både lördag och söndag i ett tillstånd som gränsade på alkoholförgiftning... När de andra på festen stupade i säng / soffa / golv så satte jag mig på cykeln och lullade ner till jobbet, för att 8 timmar senare korka upp igen.
Och nu undrar säkert någon vad det är för fel på mig, varför jag inte kan hålla mig till en enkel text utan att vandra iväg i tankarna? Enkelt, jag fungerar inte så. Jag driver runt i tanken och låter det som syns tydligast innanför pannloben trilla ner i tangentbordet och vidare ut till dig. Tillhör du de som inte gillar sånt, eller helt enkelt vill läsa om något annat så finns det ungefär en miljard bloggar till där ute. Ge fan i min! :P

Nu ska jag försöka bringa lite reda i omgivningen och gå och lägga mig tror jag.
Tack till de som påminnt mig om den här lilla platsen och bett mig återkomma, utan er vore det här lika meningsfullt som mitt tidigare jobb där "Häxan från helvetet" styrde oss... :)

Ha nu en riktigt underbar natt och skriv något i kommentarsfältet! Se så!

Betraktelser...

Egentligen inte, betraktelser alltså, men jag kommer inte på någon vettig titel, och än mindre så kommer jag på något vettigt att skriva. Fast viljan finns där, jag har tänkt flera kvällar nu att jag vill skriva något här, men ingen tanke springer förbi, inga reflektioner som jag kan skriva heller för den delen. Kanske borde jag skriva något om min goda vän som hälsade på i helgen, något om hur roligt det var att få sitta ner med en gammal vän och dricka öl, ägna en hel söndag åt att stirra på bra, dålig och katastrofalt usel film... Eller så borde jag skriva något om hur det är på jobbet, eller något om fritiden, men inget som jag gjort känns värt att försöka brodera en text om.
Kanske borde jag uttrycka mitt dåliga samvete över hur lite jag får gjort, men det känns som om det vore enklare att göra saker än att faktiskt beklaga sig över oviljan att ta tag i det.
Eller hur vore det att texta något om hur jag faktiskt bestämt mig för att ta tag i kampsporten igen? Att jag nog kommer släpa mig in till Ljungby på Torsdag kväll för att ge mig i kast med Thailändsk kickboxning? Eller nästa Tisdag när det är nybörjarintagning på Taekwondo:n? Jag vill verkligen börja med kampsport igen, och om inget går mig emot så kommer jag ta tag i det nu i veckan.
Jag har tränat en del förr, mest Taekwondo, men även Sanshou ett tag, och jag gillade båda sporterna, även om det var på helt olika grunder. Taekwondo gillade jag för att det handlar till stor del om teknik och egenutveckling, medan Sanshou handlade om att försvara sig och ge igen. :D Fullkontakt fighting är kul, men gör ont...
Förra veckan på jobbet så fick vi en leverans med delar från Korea, och dessa skickades på pallar gjorda av tjock, hård, papp. En av mina kollegor skulle vara lite tuff och skickade på ett slag på en av pallarna, för att sedan le lite stolt när man kunde se hans knogar i pappen. Lite trotsigt sa han till mig att jag som tjatade om kampsport borde prova, så jag bad honom hålla i pallen och laddade på ett slag. Medan jag tränade Taekwondo så fick jag höra att jag "har ett jävla klipp i nävarna", så när slaget landade så dansade kollegan iväg någon meter bakåt och stirrade på mig. -"Jag var inte beredd" utbrast han lite chockad...

Nog med skryt och pladder, nu har jag tappat tråden och skiter i det här. :)

Dags för en dusch och sen lite sova tror jag.
Ha det bäst så länge så hörs vi!

Sagovindars boning...

Vackert namn på ett slott i en visa, eller bara det första som dök upp när jag försökte komma på en titel för dagens inlägg. Välj själv, men skyll inte på mig när det blir fel... : D

Precis som det brukar vara, och precis som det ska vara antar jag, så har jag inte en susning om vad jag ska skriva om här. Varmt som i något av helvetena här uppe, och jag har fortfarande inte fått tummen ur och börjat isolera vinden... :/ Antar liksom att det kommer lösa en del av värmeproblemen här, men man vet aldrig. Hjälper inte det så får det bli en AC till nästa sommar, eller så får jag flytta ner i källaren. Vet faktiskt inte riktigt vad som är enklast, källaren är unken och luktar instängt, men det är svalt där nere... :) Det är det inte här uppe, men en AC innebär ju lite jobb den med, ett nytt fint hål genom ytterväggen tillexempel. Och en elräkning som inte är av denna världen gissar jag... Men men, det får vi ta då, nu ska jag duscha och krypa i säng, fredag imorgon ju! :)

G'natt alla, sov gott och glöm inte att lägga ett äpple på magisterns bänk imorgon!

Julgodis?

Köpte den här i Österrike, inte så mycket för att jag vet hur den smakar eller nåt, utan mest för att jag tycker det är roligt att ha sånt här i spritskåpet... Får se när den öppnas, kanske aldrig, kanske nästa fest... Man vet aldrig. :D

Lättroad...

Häromdagen fick jag ett meddelande från en gammal vän som sa att hon hade hittat min blogg och läste den, dessutom sa hon att hon gillar hur jag skriver. :) Värmer alltid att få höra sånt, även om jag känner att jag varit lite sparsamt aktiv på sistone här. För egentligen händer inte så mycket i mitt liv, jag dietar (LCHF), cyklar och tappar vikt, men det är liksom inget utöver mitt vanliga liv känns det som. Jag ägnar också en del tid åt att sitta på Facebook och stirra, och det ökar ju inte direkt produktiviteten i tillvaron. :/ Jävla gift egentligen det där, för även om man inte känner att man måste sitta där så hittar man inte på något annat att göra. Jag har en hel hylla full av böcker som jag borde läsa, jag har en kartong full med filmer som jag vill se men som aldrig blir av, jag har ett par CD-Ställ fulla med musik som jag borde bekanta mig med... Dessutom har jag ett helt skåp fullt med Whisky som förtjänar min uppmärksamhet. :P Men ändå sitter jag här framför datorn, fipplar lite med systemet på den gamla maskinen och flyter med strömmen och iaktar facebook på den nya.
Lite aktiv kanske man får säga att jag är på min mikroblogg, Granfot@Bloggy men jag vet inte hur många som tittar där. Nu kanske fler än innan, men ändå?
Planerna på att isolera om vinden har avstannat, jag måste skaffa en redig stege och hundra kilo motivation först, men det är ändå ett projekt som jag borde ta tag i, det är helt olidligt varmt här på ovanvåningen... :( Men innnan det löser sig ska jag nog kika lite till på Facebook, sen sova lite antar jag... Allt för att orka med att jobba så jag får pengar till att betala bredbandet med så jag kan sitta och stirra på Facebook. Puckad cirkel det där...

Nåja, god natt alla! Och dra er inte för att kommentera här nu, jag behöver feedback! :)

Man kan göra så...

... men det är inte rätt Eller, det är inte rätt när fru Granlund säger att istället för att sitta och stirra sig blind på rubriken så kan man börja skriva. Jag låter min rubrik slå an tonen i mina inlägg, så att börja skriva före rubriken vore som att recitera telefonkatalogen, elle bibeln om man nu känner sig närmre den.

Fast vad inlägget egentligen skulle avhandla var faktiskt min brist på motivation för att författa texter för stunden. För det är inte så att jag glömt bloggen, jag har bara förträngt den, stuvat undan den i ett mörkt hörn av mitt ensliga sinne. Ett skrymsle där inte ens mitt samvete hittar något. :) Skitsmidigt, även om ni säkert sitter och biter på naglarna och funderar på om jag trillat av pinn.

Fast nu är det i vilket fall som helst läggdags, tydligen så måste jag infinna mig på arbetsplatsen imorgon igen, även fast jag själv anser jag att de två dagar som de fått av mig den här veckan redan borde räcka för flera månader framåt. Han som på pappret, av någon outgrundlig anledning, utsetts till att fungera som min överordnade påstår att det inte alls är så det fungerar. Märkligt påstår jag, om jag hade varit överordnad så hade jag varit nöjd med tillvaron och glad i hågen när jag fick säga till mina underlydande: "Självklart kan du gå hem, bry dig inte om att stämpla ut bara, då kommer du få mycket mindre pengar i slutet på månaden.", eller varför inte: "Hörrö, kan inte du ta firmabilen till flygplatsen? Jag menar, jag har det här First Card som jag har använt alldeles för lite den här månaden, så jag tyckte det kunde vara en rolig grej om du ville ta med dig frugan och flyga iväg någonstans? Debitera allt på kortet bara, jag vill inte att ni ska ligga ute med nåt! Förlåt? Åh, självklart betalar jag hennes lön med, det är ju inte mer än rättvist!"
Vilken jävla chef jag hade blivit! Och skulle någon nu faktiskt börja muttra om att det inte skulle gå ihop sig eller så, så kan jag bara nämna att det skiter jag fullständigt i! Människan skapades eller evolverades inte för att öda bort en tredjedel av varje dygn (minst) på att pyssla med sånt vi inte trivs med, det är inte meningen att vi ska spärras in för att göra saker som någon annan anser är för tråkiga! Fan ta den som klättrade ner ur träden först, och vad stryk jag skulle dela ut till snubben som kom på att kunde "betala" för maten med ett snäckskal, en kokosnöt eller vad han nu hade mer av än de andra i byn om han inte varit någorlunda död nu. Men skit förtjänar han iallafall!

Nu ska jag iallafall sova så att jag orkar kliva upp och ta mig till min fångenskap imorgon, så jag får pengar i slutet på månaden och kan äta och betala huset så att jag har någonstans att sova medan jag väntar på att få kliva upp och ta mig till min fångenskap...

En busschaufför...

Man måste ändå uppskatta vår busschaufför, mannen som trots att han ogillar tyrolerjoddel och dansband står ut med vad folket på bussen spelar. Imorse spelade han AcDc och förutom han själv och jag så var det nog bara frugan som gillade det. Men men, han är jävligt rolig i vilket fall som helst. Han envisas med att tömma i mig whisky, och jag är inte sen med att tacka ja... Varje rast så är det en kaffe med whisky, och mest troligt en whisky vid sidan med. Igår stoppade han ner en flaska rödvin i min ficka när jag gick förbi. :D Annars har vi haft det bra, jag har druckit litervis med öl och frugan har druckit jävligt dyrt vatten. Känns som om jag vinner på det här.
Ikväll kommer vi hem, och imorgon är sista dagen vi inte dietar, på Tisdag så drar vi igång med LCHF igen. Kan nog behövas... Ha det!

Örnnästet...

Idag har vi varit uppe vid örnnästet och beundrat utsikten. Helt ok faktiskt, även om filmen tydligen inte spelats in där...
God öl iallafall... Tänkte skicka med en bild också, men då kostar det mer än 40 spänn att blogga och det lägger jag inte på er... :D Ni får helt enkelt vänta tills jag är hemma igen...

Österrike...

Så, vad har jag lärt mig av att åka buss till Österrike? Jo, jag har lärt mig att jag vill ut och cykla, åka inlines, åka snowboard och skidor.... Av någon orsak så finns inte åka buss med på listan av saker jag vill göra... Annars är det iallafall bra, billigt dricka och bra mat. Jag har ätit Tyrolerknödel mit sauerkraut och verkligen gillat det, så det Österrikiska köket fungerar i min värld! Nu, peace out!

Österrike...

Nu sticker jag till Österrike, ses igen om nio dagar, om nu inte Österrike innehar någon form av uppkoppling till det världsomspännande nätverket...

Ha det gött!

Hur?

Hur kommer det sig att alla orkar med att uppdatera alla andra om hur livet förlöper? Själv försöker jag hinna med att cykla lite mellan allt slöande på semestern, även om det inte blir så mycket... Idag cyklade jag (samma sträcka som igår minus lite virrande) nästan 1,4 mil, mestadels skog och terräng. Roligt, men jag behöver mer tid för att cykla längre sträckor, som det är nu så tar jag min gamla Gary Fisher mellan regnskurarna, men jag skulle vilja göra en långtur på Cannondale:n, men det får nog vara tills det är lugnt kring tillvaron.

Var även till Skillingaryd och köpte nya däck, 2400 riksdaler gick på det projektet, sen fortsatte vi till Jönköping och A6-center för att elda lite pengar innan vi kom hem och lagade mat. :)

Eftersom vi försöker leva efter LCHF (Low Carb, High Fat) så blev det en pastasås utan pasta gjord på Oxfilé, lök, murklor och ädelost. Till den serverades kokt broccoli, äggröra gjort på äggvitor (gulorna gick till hemmagjord glass) och keso. Smaskigt faktiskt, men man saknar ibland kolhydrater... Men men, sålänge som jag tappar i vikt så är jag nöjd.

För er som har en någorlunda modern Nokia med GPS så kan jag rekommendera programmet Sportstracker, det håller reda på dina träningar, ritar kartor och berättra hur dåligt det går för dig... Jag trodde jag kunde dela adressen till min sida på Sportstracker här, men icke... :/ Du får själv ge dig ut i spåret så ser du snart sträckorna som jag tillryggalagt... Fast man kan inte räkna de som helt sanna, för oftast när jag cyklar så glömmer jag slå på programmet... :/ Men förutom de kilometer som räknas där så cyklar jag i snitt 50 mil i månaden... Häng på! :) (2,5 mil om dagen till och från jobbet, gånger 20 arbetsdagar i månaden...)

Nu får det vara nog för mig!

Måndag, blodiga måndag...

Lite fascinerande hur mycket tråkigare den titeln låter på svenska än på engelska... Men jaja, en måndag är ändå alltid en måndag, hur den än försöker maskera sig. Det enda positiva med den här är att nu är det mindre än en vecka kvar tills jag stämplar "Semester UT" och går hem till min sköna soffa. :)

Semestern kommer förövrigt i vanlig ordning fyllas med aktivitet, första veckan ska vi förmodligen gräva en massa små hål i trädgården, hål som vi sedan ska stoppa ner betongstolpar i. Dystert, men tydligen så är det så man ska göra, själv föredrar jag egentligen att aldrig gräva hålen, men då kan det bli ostadigt säger de som vet.
Andra veckan kommer spenderas till stor del i en (förhoppningsvis) luftkonditionerad buss med destination Österrike, eller Saalbach för att vara något sånär precis. Väl där så ska vi spendera 5 dagar eller så med att vandra i alperna, slappa på hotellet och förhoppningsvis hyra ett par cyklar och ta en guidad tur någon dag. Därefter så rullar vi hemåt igen, i samma buss.
Väl hemma så blir det till att sätta upp lite stolpar och skit på betongen vi grävde ner innan vi stack till Österrike, så den där omtalade friggeboden blir av någon gång... Wish us luck! :P

Annars är det rätt lugnt, vädrets makter verkar konspirerar emot mig och det är någonstans runt 438 grader varmt i datarummet... :(

Dessutom har jag eldat pengar på ett nytt cykellås idag, det gamla som jag köpt på Ullared höll tydligen inte mer än ett havlår, så nu var det dags. Dessutom sa hon att jag måste ha cykelhjälm, så nu har jag eldat upp ännu mer pengar på en sån med. :P

Så nu ska jag sova tror jag, så jag får testa låset och hjälmen imorgon...

G'natt!

Växjö

Heh, Växjö vill visa upp den småländska andan för eu-politikerna... Det enklaste och mest småländska måste väl vara att låta dem betala entré till staden?

Sommar...

Det är sommar ute nu! Solen skiner, de få stunder det inte regnar alltså... Men varmt är det. Fy fan! Det är så varmt att den lilla gölen som jag brukar hämta inspiration ifrån har torkat ut helt. Kommer inte på något vettigt att skriva, kommer inte ens mig för att börja. Antagligen har jag väl lessnat, men gissningsvis så återkommer nog lusten till att skriva korkade saker rätt snart. Jag brukar aldrig kunna hålla mig särskilt länge, och nu när AdSense börjat generera stora pengar (har redan tjänat $0.59) så kanske jag ska säga upp mig och bli författare på heltid. Jag menar, tänk om jag skulle sitta här hela dagarna och skriva ner vad som faller mig in, vad jag iaktar runt omkring mig... Vilken oändlig källa till livsnjutning det skulle bli för er. :) -"Nu har den där jävla Granfot kommenterat färgen på påskägget som fortfarande hänger ovanför skrivbordet... Vilken jävla tur att vi har mer för oss än att stirra på sånt!" Jag menar, jag kommer ju bli en vandrande livsmotivator, låt de självmordsbenägna och deprimerade läsa här (sen alltså) och vips så går AstraZeneca i graven eftersom ingen längre behöver de glada pillrena. Fast det vore kanske taskigt, de livnär sig ju ändå på folks ohälsa... Det vore nog inte rätt att hela alla sjuka och dåliga människor, det vore fel av mig.

Jag lägger ner eller lägger mig ner istället, kanske sjukare än vanligt? Kan vara så att jag behöver lite av de där medusinerna som de så stort skyltar med... :)

Svärmors träningscykel...

Svärmors träningscykel har stått här hos oss sen tidernas begynnelse, eller i vart fall sen innan vi köpte huset, för jag vet vi hade den i lägenheten med. Undrar om hon vill ha tillbaka den någon gång? :P Nåja, hur det än är så måste jag säga att det är en jävligt snabb cykel det där, jag satte mig på den en stund nu eftersom jag fegade ur och ringde efter skjuts hem när regnet stod som spön i backen. Så med ett samvete som redan holkats ur av slappheten så bestämde jag mig för att trampa ett par mil på härket. 2 mil exakt blev det, och det tog 34.05 minuter. På min "riktiga" cykel så cyklar jag 1,2 mil på runt 30 minuter, men om jag nu kan prestera så mycket bättre på den där grejjen så är det kanske dags att sälja av de riktiga cyklarna och börja trampa till simpsons istället? :)

Sen har de tydligen fått fnatt på tv6, för när det borde vara simpsons så var det bara ett gäng tattare som sprang och försökte stjäla en boll av varandra... Mycket underligt, och helt menlöst, för jag vet att det finns fler bollar att tillgå. Man tycker ju att med den lönen som fånarna får för att försöka stjäla bollen av någon så borde de ha råd att köpa en varsin boll och så slipper vi slösa bort en bra tv-kväll med att filma dårskapet.

Eller, en annan lösning är ju att man kan lägga allt sånt där bollstjälande och puckschasande på någon dedikerad kanal, typ en kanal som bara visar sånt? Nästan så att man skulle kunna kalla det för en sportkanal... Undrar varför ingen kommit på det tidigare? Fast nu lär de väl förstås stjäla idéen av mig... :(

Inte utan viss stolthet...

Även om det för de flesta inte är någon större bedrift så får jag ju iallafall säga att när man väger nära nog ett tiondels ton så är det en jäkligt skön känsla att ta två gånger sin egen vikt i benpress... :D Knäckte 200kg idag... :)

Missräkning?

Vi var ju ute och seglade i Ronneby skärgård igår, då frugans kamrater har en såndär båt med stora lakan på. (Vindfång?) Om det där kan du läsa i hennes blogg. Vad du däremot inte kan läsa om är den riktigt sköna liraren som stod i kiosken / serveringen på Tärnö... Vi skulle efter maten handla lite glass och kaffe, den stora majoriteten av oss var sugna på det. Polaren beställde 2 kaffe och glass till honom och hans fru, och bad sen om att få betala _en_ kaffe och två glassar, varpå kioskgubben tog betalt för båda kaffena och hans glassar. Sen när det var vår tur så beställde vi glassar och bad att få betala varpå snubben säger: -"16 och 20, det blir 38:-"... Hade _lite_ svårt att inte skratta ihjäl mig åt fanskapet, och varken jag eller frugan var speciellt hågade att tjaffsa om de två kronorna som han räknade fel, det var bara en sån klockren felsägning, utan tvekan eller eftertanke så la han fram sin siffra... :P

Nu ska jag nog ägna mig åt så lite som möjligt resten av kvällen, så lycka till med vad ni nu pysslar med... :)

Valfrihet...

Haha, upplösningen är katastrof och bilden är suddig, men men...

Texten säger: "Korv med bröd välj mellan kokt" och sen har de suddat bort texten "grillad"... Lite klent utbud med val tycker jag...

Tidigare...

Tidigare idag när jag var ute, antagligen så promenerade jag på lunchen eller så cyklade jag till eller från jobbet så kom jag på och formulerade det ultimata bloginlägget. Det var faktiskt riktigt intressant, texten broderades ut ordentligt och det var som gjort för debatt i kommentarsfältet. Fast nu har jag inte en susning om vad det handlade om. :/ Dessutom vet jag att jag på jobbet idag funderade på att blogga något via mms/mail, för jag fick en ljus tanke medan jag satt i min stol och stirrade. Kanske var det nästan också ett perfekt inlägg? Eller, kanske var det uselt? Inte en susning om det heller... :/

Så nu  får ni nöja er med att jag beklagade att jag inte kom ihåg de tidigare inläggen. De var säkert något spännande... :P

Nu ska jag göra mig iordning för sängen, imorgon ska vi till Ronneby i Blekinge och segla lite... :) Kan bli hur kul som helst!

Sov gott!

Google reader..

Vilka av mina vänner och bekanta använder egentligen Google Reader? Man kan ju "dela" objekt där, och eftersom jag är för lat för att blogga om ganska mycket skoj som dyker upp där så tänkte jag se om det finns någon som är intresserad av att "dela" objekt? :P

Igångkommande...

Nu skulle jag vilja ägna en stund åt att skryta om hur förbannat duktig jag är, hur stark och snygg jag snart kommer bli och hur bra jag mår eftersom jag börjat träna igen. Fast så blir det inte, jag kommer förhoppningsvis fortsätta träna, men jag vill inte påstå att jag kommit igång, jag har varit på gymmet 2 gånger den här veckan... Däremot så cyklar oftast till jobbet, 1,2mil enkel resa, så lite nytta gör det säkert. Hoppas bara det fungerar nu. :)

Annars händer inte mycket, jag gör vad jag kan för att tillvaron ska bli så dräglig som möjligt, men lik förbannat upptäcker jag allt som oftast att jag befinner mig på jobbet. Inte för att det är så illa egentligen, bara fruktansvärt monotont än så länge. Biter man ihop och håller ut några år till så blir det nog simpelt, man kan liksom göra vad man ska med förbundna ögon. Inget skapande, inga utmaningar, bara snabba bedömningar och några skruvar hit och dit. Som ett löpande band, fast utan bandet... :/

Nu ska jag iallafall sova, kanske drömmer jag om nästa inlägg redan inatt?

Btw, imorgon drar SRF igång, och jag är inte på plats. Ska du dit kan du ju hälla i dig ett flak öl och låtsas att jag sitter bredvid... :)

Annonser...

Testar google-annonser på sidan, så en stund får ni leva med reklam. Funkar det så får de vara kvar, om ni tycker de är irriterande eller bara usla så kommentera så ryker dom. :)

TTFN!

Cykling...

Kände mig lite rastlös och uttråkad tidigare, så frugan föreslog att jag skulle ta en cykeltur. Kände egentligen inte för det, men eftersom jag inte kunde komma på något vettigare att göra av tillvaron så fick det bli så. Tänkte testa en väg som jag kikat lite på tidigare, och som verkade lite lagom fin sådär. Trampade iväg och det gick riktigt bra, men efter en halvmil så tog asfalten slut, och det hade inte varit något problem på järnhästen, men på den nya fina racern som jag trampade på så var det rena döden, både för cykeln och mig, att rumstera på grusväg. Tänkte flera gånger vända, men skam den som ger sig, så efter några kilometer till så kom asfalten tillbaka och jag kunde öka tempot igen. Dessvärre så var det usel asfalt större delen av vägen, så det gick knackigt, men framåt kom jag. 2,2 mil blev det, och nu har jag scoutat en väg som jag ska försöka få med frugan och polaren på imorgon. Fast då får det bli järnhästen och lite lugnare tempo. :)

Nu ska det duschas innan vi beger oss in till stan för att hämta maten som beställts. En "kryddig kycklingsoppa" till förrätt och sen en riktigt bra plankstek (brukar den vara iallafall) till varmrätt... :)

Ha det!

Cannondale...

Det här inlägget skulle jag skriva nyss, men försäkringen upptog min tillvaro...

Skulle egentligen skriva lite om min kollega, som cyklar mer än vad jag gör. Eftersom vi båda cyklar till jobbet (oftast...) så har vi kommit att diskutera det där litegranna, och han fascineras av att jag cyklar på mitt gamla härke, en Gary Fisher mountainbike, tung som bly och med nabb-däck som surrar rätt bra när man trampar på lite. Han provade lyfta den, pustade lite och pekade på sin egen cykel. Jag gissade att den vägde hälften av min och tog i lite lagom. Den vägde hälften så mycket som mitt styre tror jag, så med en cykel på rak arm och ett förvånat ansiktsuttryck så började tankar på att nyinförskaffa en cykel ta form. Dessvärre så är reda kontanter något som jag inte har miljoner av, så det fick bli lite drömmande bara. (Har iofs länge funderat på det där, men nu tippade bägaren över.) Funderade på att höra mig för med en gammal kollega som jag vet inte cyklar längre, men har inte velat ta det steget. Drömmar är såna, de får oftast vara drömmar.

När vi för någa dagar sen diskuterade det där med tunga järnhästar igen så sa han att han mött någon mer som cyklar på en lika tung hoj som jag, och att det var rätt backigt där den andra personen cyklar. Jag nämnde att "jo, tungt är det, men nu ska jag nog börja leta efter en lättviktare, racer", varpå han svarade: Men hör med Svennes, de har säkert någon begagnad du kan få billigt... Eller förresten, jag har en gammal Cannondale du kan få.
Toppen tänker jag, en erkänd tävlingshoj som behöver lite omvårdnad, hur bra som helst och jag kan nog komma billigt undan... Och billigt blir det nog, förutom att den är i nära-nog toppskick (osett, men enligt ägaren) så får jag med en del prylar. Ny kostade den Nästan lika mycket som bilen vi har, och han tänkte slänga den.

Imorgon kväll ska jag åka och hämta den, om inget oförutsett inträffar/ inträffat.

Önska mig nu snällt lycka till, jag hoppas iallafall!

Folksam...

Sitter just och kollar lite på försäkringar till bilen, den gamla är lite dyr och nu är det dags att teckna en ny. De som inte vinner första pris för i år är: Folksam. Deras site "stänger" klockan 22 på vardagar, lördagar 17 och söndagar klockan 19. En site? Som stänger? Fascinerande när resten av internet är öppet dygnet runt, men automation kanske inte var deras kopp té?

Nygrillad och rätt nöjd...

Grillade ett par entrecôter till middag, med grillad potatis och grönsaksspett. Grillade en halloumi också, plus en majskolv, men majskolven fick stryka på foten, den fick helt enkelt inte plats någonstans... :/ Däremot resten slank ner med rätt bra tempo. Som tillexempel Halloumin, denna fantastiska skapelse, slank ner av bara farten. Killen som kom på idéen med att grilla en ost borde få åtminstone ett par medaljer och utmärkelser för sina tankar. :)

Däremot vette faen om blogger.com borde få några medaljer alls, de har fortfarande den där förbannade fokusstjälande editor-rutan. Medan sidan laddas klickar jag i "Title:" och börjar skriva, men så snart den laddat färdigt så stjäl editorn fokus och markören skuttar gladeligen ner till rutan. Märkligt, och nästan lika irriterande som korkat.

Nu ska jag gå och duscha av mig mina aggresioner, och svetten efter en hel dag ute. :)

Ha det, så hörs vi!

Omvärldens tröghet, en fråga om densitet eller viskositet?

Eller rör det sig helt enkelt om mumbojumbo med en skvätt hokuspokus i? Fan vet, och jag orkar inte alls bry mig. Däremot är jag trött, trött som om jag hade jobbat en hel dag, trött som om tillvaron fyllts med menlösheter på hög nivå. Funderar på om jag ska ägna mig åt det som trötta människor gör bäst, hålla mig vaken? Eller så går jag och duschar och borstar gaddarna innan jag kvartar.

Tror det lutar mot alternativ 2, så utan mig och snus får ni försmäkta på denna öde ö, jag själv simmar nog ett varv i Quiddity...

Mjölkproducent...

Killen som kom på att han skulle slå ihjäl mjölkmaskinen, plocka isär den och servera den knappt stekta filéen på en brädbit med potatismos, bearnaisesås och baconlindad sparris med Västerbottenost borde få medalj, eller stryk... Jag är inte helt säker på vilket, medan jag åt maten så var det första alternativet en klar favorit, men såhär i efterhand så funderar jag på om han inte borde ha stryk istället. Nu är jag så mätt så jag mår uselt, jag kommer nog se i kors medan jag sover och förmodligen så gick jag upp ~12kg på den där måltiden. Som tur är så fyller nog frugan bara 30 en gång, för sån här mat orkar jag inte göra fler gånger. :P Inte utan hjälp iallafall.

Nu är det nog sovadags, jag har 100pannor fett som ska försöka förbränna hemmagjord bearnaise, jag behöver stänga av all verksamhet som inte berör matsmältningen...

Ha det så jävligt, det kommer jag ha!

Och frexten, Puss gumman, på 30års dagen!

I stand alone...

Förbannat bra låt, och just nu kändes titeln ganska passande med. Jag såg ett inlägg på bilddagboken från en gammal bekant (som jag förövrigt inte trodde detta om...). Tydligen så har hon plockat fram sina blommiga foppa-fanstyg och börjat fira vår. Wtf? Snart har hela världen skaffat skiten, till och med lillebror stoltserar med såna där... Det är tragiskt, enerverande och fruktansvärt fult!

Härmed deklarerar jag Foppatofflor som hörande till kategorin ohyggligt fula förteelser. Därtill räknas även mjukisbyxor in public, byxor instoppade i strumpor och toppluva en varm sommardag, eller inomhus.
Skärpning, tattare!

Hade det inte varit för att piratpartiet redan står bakom den ena av mina hjärtefrågor hade jag övervägt att starta ett eget politiskt parti bara för att komma till rätta med otyget. Men att ha ett enfrågeparti där man motsägs av idioterna (~76,5% av invånarna i det här landet) känns lite motigt. Fast det är klart, om jag lovar att alla som röstar på mig ska få en keps så har jag redan vunnit valet. Ritar man också till en måltavla på kepsen och utfärdar jaktlicens... Nu får ni klara er själva, jag har ett partiprogram att skissa på! Glöm inte att rösta på mig och bära kepsen efteråt!

TTFN!

Underliga vanor...

Ibland kommer man på sig själv med att ha någon underlig vana, en som man egentligen inte kan förklara eller rationalisera. En sån som finns i det här huset, är att mellan diskmaskinen och ett skåp nere i köket så finns ett tomrum med ett element i. Där i la en gång min mor ett tom äggflak, du vet en såndär äggkartong fast den är stor nog att rymma 24 ägg. Varför vet jag inte, men det som är märkligare är att jag fortsatt fylla på där när vi fått tomma flak. Jag har inte en susning om varför, eller hur det kommer sig att jag fortsätter, jag kan inte komma på något som jag ska ha flaken till, och jag tror inte det fanns någon egentlig tanke bakom det hela när morsan började på högen heller. Så nu tänkte jag engagera min läsare (eller mina om det visar sig vara fler än en. :P).

1. Kom med förslag på tanken bakom det hela?
2. Vad ska jag göra med en bunt tomma äggflak?
3. Vad har du för oförklarliga vanor / vad vet du om för oförklarliga vanor hos någon?

Det här är varken en utmaning eller en tävling, det enda du kan vinna är att om jag tycker vanan är underlig nog så kommer jag teoretisera lite om den här. :)

Så kom igen nu, annars flyttar jag till Metrobl*n och börjar skriva om våra rojaliteters sängkammarvanor.

TTFN!

Sommar, sommar och sol...

Kanske inte riktigt, men hur det än är så är solen här nu. Kung Bore hade inte tid att stanna hela vintern som han borde, så nu har häxan Walborg satt sina tassar hos oss. Grillen är ute, trädgården är under bearbetning och frugan har flyttat ut till solstolen. :) På måndag tänkte jag börja cykla till jobbet på heltid, och varje dag som passerat den senaste veckan så har jag passat på att promenera ett par kilometer på lunchen. När jag får tag på Nina så ska jag nog ta tag i det där på riktigt, men tills dess så får det räcka med  cykling och promenader.

Annars är allt bra, jag saknar lite inspiration till att skriva här, men det kommer nog när våren övergår till Småländsk högsommar och regnperioden tar sin början... Tills dess så behöver ni inte hålla andan i väntan på nya inlägg från mig, de kommer när de kommer... :)

Idioten på brädan...

Sådär, nu har jag övertygat både mig själv och omgivningen om att jag inte borde släppas på en bräda, många, långa vurpor och en hel del ömmande kroppsdelar, (även på frugan) gör att jag funderar på att stalla brädan för den här gången och hyra ett par enkla skidor nästa runda. Kul som fan har det varit, men jag är helt slut och behöver pusta mellan åken, vilket inte inträffar när jag står på skidor. Antagligen så har mina snowboardgener valt att avvika tillsammans med allt vad som krävdes för att få skidkläderna att passa. :P Nu skickar jag med ett par bilder på idioten innan jag ger upp och hatar det här tangentbordet mer än lämpligt. :D

Guten abend!

 Medan jag fixar det hela...

Efter att jag fixat det hela...

Insane Pictures - funny pictures, photos, comics, cartoons and jokes!

Insane Pictures - funny pictures, photos, comics, cartoons and jokes!

Förlåt, jag vet att man inte ska posta Flash i bloggen, men den här var bara så frän att den förtjänade en plats här... :D

Välkommen hem!

Det känns riktigt skönt att vara hemma nu, trots att man varit ute och flängt sen jag kom hem så känns det skönt. Har hunnit med GeKås i Ullared ett varv, en refill-tur till Tyskland och idag har vi fikat hos polaren, lämnat lite grejor i stan och ätit på Charlies restaurang... :P

Imorgon börjar allvaret igen, jag jobbar kväll så jag tänkte försöka vara ambitiös och cykla till jobbet. Kanske får jag med kollegan också, eller  kanske inte, det visar sig. Huvudsaken är att jag kommer igång och tränar benen lite. Någon dag i veckan så kommer förhoppningsvis min snowboard, så jag har något att åka på när vi åker upp till Lofsdalen i påsk... Vore jäkligt trevligt iallafall... :)

Nu ska jag nog duscha lite innan jag slänger mig isäng och sover bort hela natten... :) G'natt alla!

Grillsäsong...

Jag funderar på om inte grillsäsongen har börjat här i Stockholm, det är nu tredje gången för ikväll som jag ser / hör brandkåren åka förbi utanför hotellet... Det känns lite mycket för att vara slumpen, men vad vet jag... Hur det än är så längtar jag hem nu, frugan och huset, grillen och min egen säng...

Men imorgon bitti så får jag åka hem! :)

Takterass

Nyss stog jag uppe på takterassen och tittade ut över Sundbyberg... Har alltid gillat Stockholms horisontlinje, hur byggnader tittar upp och man vet att trots att man är ensam så finns det folk överallt. En sorts gemensam anonymitet, där alla vet att alla andra finns, men ingen vet vem den bredvid är. En skön känsla, och alldeles säkert finns en del av orsaken till att lappsjuka inte finns i städer där.

När jag stod där och tittade runt på byggnader och folk, bilar och betong så önskade jag att jag kunde föreviga bilden som jag hade framför mig, att på något sätt bevara alltet för kommande stunder. Men det fungerar inte så, en kamera, även en bra sådan, förmedlar bara det optiska intrycket, du får aldrig med detaljerna och känslorna, perspektivet och nyanserna. Kanske kan man lyckas minnas lite av vad som var just då genom att titta på bilden, men den är så fruktansvärt otillräcklig. Tina brukar muttra om att jag tar för få bilder, att alla våra optiska minnen bara innefattar mig och miljöer, och visst är det så. Men det känns inte roligt att ta en massa bilder, jag minns stunderna och intrycken, platserna... Jag är inte speciellt hjälpt av en bild, jag har miljoner bilder (tack Tina) på mig själv, men jag kan sällan minnas bilden, även om jag ser den framför mig så är det bara en långhårig tattare med skägg och solglasögon som står där. Det är inte jag, bilderna på henne är inte hon, det är bara ett avtryck... Trist, jag vet, och felresonerat, för jag vet ju att hon vill ha bilder på oss och henne... Jag vill bli bättre på det där, för jag vet att ingen (tror jag) resonerar som mig, om folk gjorde det så skulle marknaden för kameror vara död, det skulle bara vara proffsfotografer som hade en... Och nu kanske något ljushuvud därute resonerar som så att det är jag som gör fel, jag som inte kan ta bra bilder, och så är det. Men jag är säker på att jag inte kan lära mig, jag begriper inte det där. ISO-värden och vitbalans, luminans och slutarvärden, det är bara teknisk goja och mumbojumbo alltihop. Så förlåt Tina, förlåt att jag inte fixar det där. :) Jag tycker om dig ändå, och jag minns dig som du är, utan bilder och poser... :) Sån är jag, och det kommer nog inte ändras i första taget. Påminn mig, be mig fotografera så gör jag det. :)

Puss gumman!

Test...

Tydligen så kan man klämma in lite feedback-knappar direkt i samband med blogginläggen här, så jag la till funktionen. Nu är det väl egentligen bara möjligheten att svara på kommentarer ála metrobloggen som jag saknar. Men å andra sidan så har jag bara en fjärdedel så mycket problem som de verkar ha därborta, så jag är nöjd.

Annars så är jag kvar i Stockholm, jobbar natt men har varit ledig sen i Onsdags då frugan kom hit. Har hunnit med en kryssning till Finland, en helvetes massa mat och att köpa boende på påskveckan uppe i Lofsdalen. (Frugan hittade billiga auktioner på Tradera... ) Annars är det rätt lugnt, så vi får se när jag uppdaterar nästa gång. Ha det!

Oj, haha!

När jag avslutade det förra inlägget för mindre än en minut sen så sken solen över hustaken och jag funderade på att gå ut och njuta av vädret, nu yr snön ner, solen syns inte längre och jag tappade helt lusten att gå ut och sola... Totalomslag av vädret på under minuten är rätt fränt att se... :P

Kära dagbok...

Jag satt faktiskt och funderade på om jag skulle starta en ny blogg, en anonym där jag kan spy galla över idioter i omgivningen och folk som inte lärt sig något av vad jag försökt lära ut, men kom underfund med att om jag gjorde det så skulle jag inte orka med att skriva i den här längre. Så, änsålänge finns ingen anonym blogg med mina tassavtryck på. Några gamla som jag inte lagt ner, några påbörjade men döda och den här med omgivning finns.

Inatt när jag kom till jobbet så fick jag höra att det gått lite knackigt för de som kör maskinen, och att min efterträdare försökt lägga in ett jobb i maskinen men inte hunnit färdigt tidigare på dagen. Så jag började natten med att försöka avsluta vad de lagt i. Ett enkelt jobb, ett papper med ett plastkort som ska vikas och stoppas ner i ett kuvert innan det limmas igen. Tydligen så var det inte så enkelt, för de hade micklat sönder en enhet på maskinen, ställt om pappersmatningen så att den var helt åt helvete och blandat om korten lite, antagligen för att skoja till det lite. (Eller hur det nu var.) Några av de mantran jag försökt få dem att lära sig är:

1. Om du har problem med arkmataren så börja med att centrera den och rikta upp maskinen framåt. (När jag kom var den 2mm offcenter vilket räcker gott och väl till Hell-on-earth.)
2. Ge fan, verkligen, ge fan i att skruva på inställningarna i samlingsstationen, den är ömtålig och kommer generera kvaddar om du inte vet exakt vad du gör... (5mm glapp och snedställd när jag kom) 
3. WWGD, What Would Granlund Do? Börja inte med att fippla sönder saker, stanna upp, tänk till och se efter vad som felar innan du har sönder nåt. (Inte ens den biten fungerade.) 
4. Så lite glapp som möjligt i Malteserkorsen, ju tightare desto mindre chans för försändelserna att kvadda. (Eller hur? Det var visst bara jag som trodde på det... Men vill dom betala för att jag ska glida runt och rätta till saker så visst...) 

 Så natten var ganska kontraproduktiv, jag la ner mer tid på att ställa in grundinställningar än jag faktiskt körde. :P
På morgonkvisten så började jag kolla på jobbet som inte hunnits med att färdigställa. :P Jag skulle vilja säga att troligtvis så har han bara kopierat ett gammalt jobb och gått hem, allt i setupen var fel, förutom formatet som är allmängiltigt. :P Jag hann inte riktigt färdigt med det, jag började kvart i 6 och la övertid till halv sju, så sen får de lösa resten själv. Det tar oftast ett par timmar att lägga in jobb i maskinen...

Så annars? Jo, det är ganska bra, ligger på hotell igen och tycker att det är rätt segt, men förhoppningsvis så är betalningen tillräckligt bra för att det ska vara värt det i slutänden. Kanske hänger jag med polaren på "födelsedagsmiddag" ikväll, var tydligen en bekant till honom som fyller år. Men det känns sådär, de ska till ett ställe som har över 220 ölsorter och jag börjar jobba vid midnatt... :P Låter som en dålig ide i min värld...

Nu ska jag ägna mig åt något annat, vet bara inte riktigt vad än... Ha det bra, och tack för att du läser det här! Ta hand om dig! :P

Bah!

Nu sitter hon där och bloggar igen, allt för att omedvetet ge mig dåligt samvete för att jag låter den här grejjen förfalla. :P

Idag har jag som vanligt ägnat en hel del tid åt att fundera på det här med tummen mitt i handen och hur man beter sig för att motivera sig själv till att ta tag i saker? Tittar på såna där snickarprogram på tv, typ Bygglov och Arga snickaren, och de envisas med att visa en massa bra idéer, men när man som jag är helt obildad vad gäller snickeri, läkt, reglar, gips-skivor och allt sånt där, hur gör man då? Har kollat lite på forum och sånt, men de förutsätter oftast att man besitter vissa kunskaper, och att man redan är insatt i deras terminologi. Det är inte jag, och det har inte jag, så vad gör man? Vissa saker reder man väl ut själv, men bara en sån sak som att bygga ett skjul ute i trädgården? Jag kan säkert få dit skiten, men den kommer ju inte stå kvar efter första vindpusten, och det kommer troligtvis löna sig mer att förvara sakerna ute under bar himmel än att försöka stänga in dem i ett skjul som jag byggt. :P Näh, jag behöver någon som lär mig, som kan visa mig och förklara på ett sätt så ärkemiffot begriper. :/

Fast det finns inte riktigt tid för sånt där heller, imorgon ska jag packa väskan och bege mig upp till Stockholm igen, den här gången ska jag jobba natt. Bra betalt för att jobba de tider jag (åtminstone förr) trivs bäst med. Perfekt, färre timmar, mer betalt! :)

Annars får ni nog vänta på mer info, jag orkar inte skriva mer nu.

Simma lugnt! :)

Stockholm i mitt hjärta...

Mummel, mummel mummel... På söndag eftermiddag så flyger jag norrut än en gång, ytterligare två veckor ska avtjänas där uppe. Fast den här gången ska jag jobba natt, vilket passa mig rätt bra. Natt innebär ju att man jobbar färre timmar men får mer betalt, det passar mig som handsken i mossen.

Annars är det rätt stilla, jag försöker fixa ledigt samtidigt som jag på jobbet flyttas runt mellan min nya avdelning och min gamla maskin. Känns ju sådär klispkt, men vad ska man göra.

Önska mig lycka till istället, nu går jag och lägger mig. :)
G'natt!

En flod utav silversånger...

Så, nu sitter ni säkert där tillbakalutade i soffan. Undrar och funderar över vad som hänt i dårens tillvaro? Lever han? Vad gnäller han om nu då? Fan vet, egentligen gnäller jag inte, jag klagar knappt. Jag är bara trött. Första dagen på andra omgången av mitt nya jobb avklarad, och nu verkar det ljusna lite. Numer så heter det att jag ska vara behjälplig med att byta skal och frontar (fronter?) på boxar som dömts ut med "kosmetiska fel". Ganska underhållande, de ser rent fördjävliga ut i vissa fall. Gränsar på äckligt, men men... Eftersom landet de kommer ifråns invånare anses vara det nöjdaste folket i Europa så förstår man hur grejjerna ser ut. Inrökta, troligtvis insupna och jag tycker det är konstigt att jag inte hittat gröt i flera av dom. (Folket låter som det har gröt i munnen och vägrar svälja...) :P Men men, det är bara bra för mig, för ju fler boxar med "kosmetiska fel" desto mer varierande jobb för mig.

För övrigt...

see more Lolcats and funny pictures

Hemkommen...

Så, äntligen hemma från stora staden igen. Fast den här gången så hoppas jag att jag blir hemma lite mer än en vecka innan det är dags igen. Det är aldrig fel att få komma hem till sitt hus, sin fru och sitt liv, även om jag inte har så överdrivet mycket till liv att hurra för så har jag iallafall fett. :)

Har ätit en riktigt god middag, även om vi fuskade lite. Till förrät fick det bli en Bruschetta Sicilian som blev helt ok. Varmrätten bestod av Mörad ryggbiff med hemslagen bea-sås och potatismos. Skulle egentligen göra Pommes duchesse, men vi orkade inte med det, så det fick duga med vanligt mos. Hade även planerat att göra baconlindad sparris till det hela, men det utgick med. :) Så nu är man mätt, nöjd och trött. Ska duscha lite innan det är dags att sova, men kul att vara hemma iallafall! :)

Ses senare!

Nu bloggas det dåligt igen...

Jag vet, men jag trivs inte alls med att skriva på tangentbordet som hör till den bärbara datorn jag har här. Stavar mer fel än vanligt... :P

Här händer annars inte så mycket, jag jobbar på i vanlig ordning, eldar pengar och går troligtvis upp i vikt. :/ Köpte ett par nya byxor idag iallafall, ett par cargo-brallor från "Criminal Damage". Jävligt sköna även om jag måste lägga upp dom. Märkligtvis så är oftast byxor som sitter bra i midjan ruskigt långa? :P Efter shoppingen så begav jag och Magnus oss ner m0t Taco Bar för att äta lite. Hade planerat att äta där under veckan, så nu när vi ändå var nere i city så slank vi in. Snacka om bortkastade pengar, maten var precis usel och portionen liten. Ångrade nästan samtidigt som jag beställt att jag inte tog deras Nacho Grande tallrik, men en "Texas chili burrito" lät rätt gott. Det var det inte. Och deras "hotsås" som de nämnde på menyn var inte hot. Kanske menade dom hot som i ett hot, att hota... Fan vet, trist var det iallafall, jag gillar ju TexMex och hett käk...

Sprang ihop med en "bekant" från Småland med, nämligen Helena från Bredaryds Wärdshus. Alltid skoj att råka på folk man känner.

Nu ska jag sova, innan jag vaknar för att gå och jobba imorgon... :/
G'natt!

Rapport från fronten...

Sådärja, nu är man på plats och har jobbat två dagar här uppe igen. Läget är väl i det närmsta katastrofalt, men vis av erfarenheten så rycker jag på axlarna och kör vad som går. Högsta hönset har påtalat att maskinen inte går som den borde, så nu har vi fått tekniker från leverantören på plats, de ska stå och hänga vid maskinen i 14 dagar. Båda skiften... :P Så stackars Janne som är en gammal bekant från den tidigare siten fick order om att "jobba över lite" ikväll. 8 - 23, kul skift... :P
Själv så står jag på god fot med chefsteknikern och vi är båda förundrade över beslutet.

Annars? Jo, igår så var jag ner till gymmet och tränade lite, körde 5 minuter på den hiskeliga crosstrainern för att sen ro 5 km. Trodde jag hade rott 8 km förra gången jag var ner, så jag satte målet på en mil, men tydligen hade jag rott 4 km (2x2), så att fixa 5 var rätt ok ändå. Idag var vi dit igen, jag körde 5 min på cross igen, och sen rodde jag 5,5km. Innan de här två veckorna är över så ska jag fixa milen, men troligtvis måste jag investera i ett par handskar. Satan vad jag har ont i händerna nu, hade blåsor överallt imorse, nu har jag ett par till. :P Idiot!

Bortsett från det så är jag rött nöjd, har ätit något sänår nyttigt sen jag kom, även om jag överdoserar mat i vanlig ordning.

Nu, slappa framför tv-n tror jag.

Lycka till!

Packning...

Jag kommer nog aldrig att förstå det där med konsten att packa en väska. Förr var jag grym på det där, jag kunde packa allt som behövdes för flera veckor i en liten ryggsäck. Numer går det åt en helvetesbag med plats för ett mindre dagis i, och då är jag ändå alltid osäker på om jag fått med mig tillräckligt. Känns lite som om någon slumrande kärring-gen har vaknat förstört min suveräna manliga packningsgen.
Kanske finns det medecin mot det där? Eller ska man helt enkelt packa ett enda ombyte och hoppas att det löser sig? Vända boxershortsen ut-och-in, bak-och-fram, upp-och-ner och kombinera konstellationerna i all evighet? Vet att jag någon gång fått paniktvätta ett par boxer i ett handfat när man varit ute på resande fot, men det funkar inte i längden, satan vad de skavde och var obekväma efter det...

Får nog som sagt klura lite på det där... Men nu är allt utom träningsskorna packade, de ligger i en kasse där nere och väntar. Annars är det mesta med (tror jag).
Mindre packning än förra gången iallafall, så det känns rätt bra.

Nu ska jag släpa ut frugan på en promenad i solskenet innan det är dags att laga mat, packa ihop sig själv och skutta ut till taxin.

Så, om inte annat så vet ni var jag finns. :)

Ett par...

Nu är ni ett par stycken som faktiskt tagit er tid till att kommentera frånvaron av inlägg i min blogg. Det du! Ett par stycken... Fler än en som läser den här rappakaljan. Så då menar någon på något sätt att jag lyckats, genom mitt skrivande, nagla fast någons "attention-span" (uppmärksamhetsräckvidd låter inte alls lika bra...) vid kråkfötterna som formulerar ord och meningar här? Heh... Suckers!

Så, så när jag nu klarat av biten med lite självglorifiering och solat lite i strålglansen från min egen stolthet så får jag väl återgå till att avhandla lite av vad som  faktiskt sker i tillvaron.
På söndag ska jag bege mig till tokholmen igen, för att återigen försöka plantera kunskapens frö innanför pannbenet på min maskintekniske arvinge. Fast  av någon outgrundlig orsak så har de den här gången lyssnat på mig. Jag sa sist jag åkte: "Nästa gång jag kommer hit så kostar det pengar..." Och pengar är vad jag får den här gången. Visst, jag lyckas inte riktigt nå upp till herr Samuelsons arvode, eller ens det arvode som han avstår, men jag får ändå mer betalt än annars. Dessutom så  fick jag den här gången förutom betalt husrum för frugan under helgen även hennes resa betald och flygresor åt mig. :) Lite nöjd blir man när man inser att man är värd åtminstone de tusenlapparna för företaget. Inte för att jag tror att den summan på någotvis närmar sig vad det kostar att inte ha mig på plats, men det smickrar ändå lite.

Annars, frågar ni? Jotack, det knallar och går, eller, på någotvis så har jag överlevt första veckan hos fienden. ( :P ) Det verkar saknas lite hos befolkningen i den angränsande stammen, istället för att i grupp konferera om huruvida tillvaron kan bättras, helgens bravader eller nästkommande sjöslag så diskuterar de i stort sett parvis någon slags isritual med klubbor och "små svartingar" som ska bankas in i den andra sidans bur. Jag vet inte, men jag tycker det låter som rasism och bristande mental kapacitet, eller möjligen enfald och lite för mycket klor i genpoolen.

Jaja, kanske bättrar det sig framöver, trumman viskar om att det kommer bli andra konstellationer inom väggarna, och till stor del tror jag dessa nya konstellationer kommer innehålla en del bättre begagnade element av vilka vissa verkar vara hemfallna åt att betrakta och i konversation vid middagsbordet påtala andras brister och tillkortakommanden. Skvaller*ingar och sladder*kor med andra ord. Fan vet vilket jag avskyr mest...

Nåja, livet har fortfarande en bit kvar innan jag får börja avnjuta Piña Colada och sandstränder på heltid, så det är väl bara att bita ihop och le lyckligt i väntan på bättring. Eller, för att citera en ruskigt pricksäker svensk komiker: "Ja ä in't bitter!"

Imorgon...

Imorgon är första dagen på resten av mitt liv. Imorgon börjar jag jobba på andra sidan gatan, fiendeland. :P Fast inte egentligen, men "andra sidan gatan" har under en längre tid representerat mycket motgångar för oss. Dock inte avdelningen jag ska börja på, men ändå känns det på något underligt vis som om att hela sidan av gatan är fienden. :D

Nåja, jag vill att det ska bli bra där, att jag ska få jobba med saker jag trivs med, och folk som jag trivs med. Dessvärre tror jag att jag är en "sån där" som är svår att trivas med. Varför låter jag er komma fram till själva, men jag tror det är så iallafall. Så om du inte har annat för dig så kan du väl åtminstone sända en tanke till mig, önska mig lycka till med mitt nya värv.

Carpe Aptenodytum(?)!

Ny dag, nya utmaningar...

Sitter på tåget påväg söderut nu, har avslutat de 2 veckorna som jag vistats i stockholm. Lättad, nu är jag färdig med maskinen, har lärt de nya förarna vad de kunnat ta emot, på den tid jag fått. Kanske går det, kanske kommer de att lösa det som behövs på egen hand, men mer troligt är att  jag kommer att få agera telefonjour åt dem. Dessvärre så innebär det en del krångel, deras chef måste deala med min chef, göra upp om tid för mig att ta deras telefonsamtal, sen måste han tala med mig, ska jag ge support för att jag inte fått tid att lära upp dem så ska jag ha bra betalt för den extra tid jag lägger ner på dem. Dessutom ska jag orka med, och det är nästan det som oroar mig mest... Svara på frågor på en maskin som jag inte har någon nytta av att kunna längre, ge support på frågor som ställs av folk som inte förstår sig på den. Som sagt, urk... :P

Annars så är jag rätt glad, jag kommer hem till furgan om ett par timmar, så då får jag iallafall äntligen spendera lite tid med henne istället för att sitta på rummet och stirra. Trevligt, utgår jag från att det blir. :)

Nu orkar jag inte med, ha det! (Ergonomin på den här arbetsplatsen är katastrofal, förutom att jag snubblar på tangenterna i samma takt som tåget vaggar så har jag ont i axlar och handleder... :P )

Bloggandets ädla konst...i

För en konst måste man väl betrakta det som? Min bättre hälft poängterade igårkväll att jag bloggar väldigt lite nu. Och hur man än väljer att se på det så har hon rätt. Jag påstår att det beror på att mitt guldfisk-liknande minne ställer till det, men jag vet inte om det är hela sanningen. Ofta får jag idéer eller tankar medan jag är ute på stan, på väg till eller från jobbet, på jobbet eller helt enkelt för långt från datorn för att det ska vara bra. Ibland har jag varit ambitiös och skrivit ner tanken på ett papper, men det slutar oftast med att när jag väl satt mig här och tittar på den lilla lappen så börjar jag fundera på om det var droger involverade i lappförfattandet... Tanken som kändes som ett så bra ämne känns bara korkad när jag väl sitter här. Istället låter jag fingrarna dansa på tangentbordet, mer eller mindre av sig själva. Ordbajs eller svammel, fritt översatta kortslutningar i synapserna, saker som jag vid ett eller annat tillfälle ondgjort mig över... :P

Just nu sitter jag på hotellrummet och stirrar ut över vad gränsvägen, tror jag den heter, och funderar på biltrafiken och storstadens puls. Ganska intressant, för en stad i den här storleken stannar aldrig, ingen återhämtning, ingen rast och ro. Invånarna avlöser varandra, några ska till jobbet, de andra ska hem, några är hemma och börjar jobba när skymningen och natten träder fram. Vissa jobbar inte alls, av en eller annan orsak, och du kan nog lita på att alla orsaker finns representerade här. Sitter och tittar på de "gigantiska" betongklossarna som folk bor i, det är ganska fascinerande. Jag har själv bott och levt här, jag fördömer inte på något sätt, jag bara betraktar fenomenet och kontemplerar verkligheten. Ibland längtar jag tillbaka till pulsen, till fenomenet, anonymiteten utan ensamhet och till närheten. Allt finns runt hörnet, eller nära nog iallafall. Bygger man en plats för så många individer så får man räkna med att det kommer att dyka upp närhet till både bra och dåliga förteelser och element.

Fast nu trivs jag ganska bra i mitt lilla hus i mörkaste småland, i den lilla byn som inte är mycket större än byn jag föddes i, huset som är så fint, men ändå precis för litet för att vi ska vara helt nöjda, huset som ligger så bra till men gärna hade fått ligga på ett annat ställe, huset med de tre garagen, fast det bara är två, huset med den perfekta altanen som vi föll för och nu kanske ska riva... Det är ändå rätt skönt att kunna kalla det för hemma. Att drömma och planera, fundera och önska. På något sätt så brukar vi alltid när vi tittat på Roomservice, Bygglov, eller Design Simon & Thomas, önska att de skulle ringa på hos oss, fixa till vårt hus. Inte för att vi vet vad vi vill ändra på, eller hur man skulle kunna åstadkomma något vi gillar, vi trivs rätt bra ändå. Så länge vi får ha våra drömmar och planer... Kanske blir några av dem verklighet, kanske kommer vi sitta på altanen när vi är 70 och fortfarande fundera på att bygga ut... -"Det gäller att passa på nu när ROT-avdraget finns..." Kanske... Kanske inte... Kanske kommer dagen när vi ger upp och köper ett större hus, eller inte...

Fan vet, men jobba, det ska jag...
Lycka till nu då!

Snowboard...

Efter att ha nämnt för teknikern på jobbet att jag och frugan ska åka på en skid-weekend i slutet på Mars så har jag gått och förmodligen blivit med snowboard. :P Förmodligen så ska jag köpa hans gamla utrustning, en burton-bräda, ett par boots och bindningar som har åkts på ett fåtal gånger. Prylarna är från början inköpta av en snowboard-guru till teknikern, och teknikern fick bra priser på allt, jag får ännu bättre priser och mest troligt så är grejjerna i bra skick. Så nu hoppas jag att jag får lite snö "hemma" så jag kan öva lite i Myrebobacken innan det är dags för weekenden. Men så lär det inte bli.

Annars så är det rätt bra, jag jobbar runt 10h / dag och har inte bestämt hur jag ska jobba nästa vecka, så vi får väl se vad det blir av det hela. Förhoppningsvis kommer jag få rätt bra med pengar om ett par månader iallafall, tror dock inte att alla rättningarna hinner in i systemet före den 20:e, eller när nu brytet inträffar.

Imorgon eftermiddag kommer iallafall frugan hit, så vi ska fira helg tillsammans! Ska bli trevligt om jag bara lyckas piggna till lite tills dess. :) Imorgon så blir det nog "bara" runt 8 timmar på jobbet innan jag avviker, sen på fredag så gör jag nog också en kort dag. Beror lite på hur det går och vad som finns att köra.

Om vi inte hörs innan så, trevlig helg! :)

Dutti ponke...

Tja, för alla er därute som vet vem jag är, och känner till hur jag fungerar så kan jag ju säga att jag är rätt imponerad av mig. :) Jag tog med mig träningskläder till huvudstaden, och ikväll så släpade jag mig till gymmet för att träna lite. Skönt, och jag får nog ge frugan lite rätt. Maskinerna på stället (Strålfors egna gym) var riktigt konstiga, så jag satte mig i en roddmaskin efter att ha värmt upp på en crosstrainer som kändes "fel". Roddmaskinen gjorde slut på rätt mycket av min ork, 4km i rask takt och nu har jag börjat oroa mig för hur jag ska ta mig upp ur sängen imorgn. :D Men men, det löser sig.

Efter det så ville kollegan till Max och köpa en hamburgare till efter träningen, så jag tog tummen ur och provade tillslut den där "Lowcarb Delifresh" som jag sett på menyn så länge. Riktigt god faktiskt, även om det kändes lite fel att äta hamburgare utan bröd. Men jag får utgå från att den var nyttig, istället. :)

Nu ska jag nog strax duscha innan jag kryper i säng, förmodligen blir det en stund med tv'n på innan jag slocknar, men tidiga kvällar känns bra för en gångs skull. :)

Så, gńatt gott folk!

Vindaloo...

Varken orkar eller känner för att skriva så mycket nu, har jobbat, jobbat, jobbat och jobbat lite, så nu börjar det gå sakta innanför pannbenet. :/ Däremot så tog jag med mig teknikern och kundansvarige och käkade middag på den Indiska restaurangen som ligger här intill. Livsfarligt, de andra åt ganska snäll mat, jag beställde Kyckling Vindaloo, som i menyn beskrevs som "mycket starkt kryddad rätt med (tror jag) youghurt marinerade kycklingfiléer" Normalt när mat beskrivs som stark, mycket stark eller "herre-jävlar-vad-fan-var-det-där" så brukar jag skratta och jämföra med ketchup, mina smaklökar tog livet av sig för många år sen... Tydligen så var de inte mer döda än vad en respirator kan åstadkomma, för ikväll dog de på riktigt. :P Som tur var så serverades den indiska ölen (Kobra) i 66cl flaskor, så med hjälp av den och Naan-brödet så överlevde resten av mig och jag behöver inte oroa mig för sjukdomar och infektioner det närmsta året.

Nu ska jag nog sova, även om klockan inte är mycket så är jag trött som en gnu, och eftersom jag inte har nåt annat för mig så får det bli så! G'natt!

Andra dagen...

Dagen har gått ungefär som jag väntat mig, efter att ha stirrat på teknikerna i ett par timmar så fick vi tillslut igång maskinen. Nu går den väl (åtminstone nästan) som den ska, så vi fick igenom lite skrot idag. Fick även arbetskläder, men var nära att avböja dem. Tydligen så kom de från den gamla säkerhetsklassade avdelningen, så alla fickor var igensydda. Ett par byxor utan fickor är precis värdelösa i min värld. Men eftersom vi tydligen fick behålla kläderna sen så sprättade vi upp fickorna och nu är byxorna användbara igen. I övrigt så har dagen förflutit lugnt, min kollega som är med och jobbar blev moster under kvällen, så hon studsade mest runt och pratade i telefon medan jag försökte styra upp restaurang och middag. Slutade med att vi hamnade på den Indiska restaurangen som syns från hotellet vi bor på. Efter en god middag så gick vi tillbaka till våra respektive rum, så jag har tittat på Aliens - Resurrection och försökt att inte somna. Bra film, och jag lyckades, men nu ska jag nog borsta tänderna, ringa frugan och sen sova, tror jag... :) 

Imorgon drar vi igång maskinen runt 8... :/ Kul Lördag... Men det är förhoppningsvis ba betalt! :) 

Dagen gryr...

En ny dag börjar, solen skiner med sin frånvaro och det är ruskigt grått ute. Invånarna i staden har luvorna uppfällda på sina jackor och det ligger ett tunt, tunt lager med snö på marken. Hade det inte varit för att jag förmodligen ska jobba större delen av dagen så hade jag nog tyckt att det är synd... Nu får vi väl se hur dagen går. Jag ska försöka att uppdatera ikväll igen.

TTFN! (Inlägget borttappat tidigare idag...)

Första dagen...

Idag är första dagen på resten av min tillvaro. Sitter just nu på hotellet och skriver på den bärbara datorn som jag fått av kollegan. Fungerar bra, fast jag skriver som en kratta på laptop-tangentbord. Så, hur ska man sammanfatta dagen? Den började stillsamt med att jag vaknade när frugan klev upp för att göra sig iordning för att åka till jobbet. Rätt skönt att veta att man inte skulle upp så tidigt, men samtidigt så var det ovant att få ligga kvar. Klev upp lite senare och duschade för att sen packa ihop det sista som skulle med. Misstänker att jag glömt nåt som vanligt, men det verkar inte var nåt viktigt.
Strax efter åtta skulle mina kollegor hämta upp mig för att åka mot stockholm, men eftersom det aldrig går som planerat så kom de inte förrän strax före halv nio, hade jag inte haft ett tak att stå under så  hade jag nog varit ganska grinig. :D När de tillslut kom för att hämta mig så gick det inte riktigt som jag hoppats. Tänkte ju att jag skulle sitta i baksätet och halvsova hela vägen (du vet, fördelen med att vara sist in i bilen, man "straffas" med att sitta bak. :D ), men straffet lät sig vänta och jag hamnade fram istället, bakom ratten. :/ Rätt lugnt eftersom jag har åkt den här vägen så många gånger, men det var fortfarande inte vad jag väntat mig... :D
Efter att ha genomlidit flertalet timmar bakom ratten på bilen så kom vi tillslut fram till huvudstaden, och även till lokalerna där de ställt upp min gamla maskin. Helt ok, men som jag gissat så var maskinen inte ens i närheten av produktionsfärdig när vi dök upp, och det verkade inte som om teknikerna löste det under tiden vi var där heller. Vi får se hur det gått imorgon bitti.
Nåväl, framåt kvällningen så begav vi oss till hotellet för att checka in och få oss en bit mat. AB som var med oss röstade för att vi skulle äta vid hans hotell, så så fick det bli. En liten restaurang som vi blivit rekommenderade vid namn "Edelweiss". Det luktade rätt illa när man kom in, och servisen var visst inte så bra på att ta emot beställningar, men iövrigt så var maten rätt ok, ölen god och notan obefintlig, så jag klagar inte... :D Efter maten och ett par öl så rullade vi mot hotellet igen, och här sitter jag nu. Har tittat en stund på tv, och funderar nu på att gå och lägga mig. Ska inte upp förrän halv åtta imorgon, så det får väl kallas sovmorgon i min värld.

G'natt, jag uppdaterar nog eftersom gissar jag... :)

Min fru och jag...

Min fru och jag låg i sängen och tittade på "Vem vill bli miljonär".
Jag vände mig mot henne och frågade:
- Vill du ha sex?
- Nej, svarade hon.
Då sade jag:
- Är det ditt slutliga svar?
Hon tittade inte ens på mig, utan sade bara "Ja""
- Då vill jag ringa en vän, sade jag.
Åsså började fighten....

(Saxat från  Skrattiz... )

Sådärja...

Så var ännu en helg avklarad. Egentligen har det inte hänt så mycket, eller för att vara exakt så har det inte hänt ett skit. Har lyxat med lite god mat (Plankstek med renfilé, banconlindad sparris och västerbottenspäckad tomathalva...), lekt support för Windows-jävla-vista (I bästa Stig Larsson manér (R.I.P.)) och beställt mer minne till Laptopen jag fick.
Har även lyckats umgås med Svärmor och hennes make över en bit mat (Plankan) och druckit lite whisky.

Nu väntar en ny vecka, nya utmaningar. I morgon och på Tisdag så ska jag försöka göra mig så osynlig som möjligt på jobbet, mest för att slippa konstiga mellan-tjänster i väntan på min nya placering.
På Onsdag är jag ledig för att med frugan fira vår fyraårsdag, och årsdagen av vår förlovning. Vi tar en tur till Bredaryd för att återigen besöka wärdshuset där, vi var där förra året med. :P

På Torsdag bär det av norrut för att jobba i Solna, eller Tomteboda, vilket man nu känner för. Två veckor ska jag ägna åt att försöka lära nytt folk att köra min maskin. Det tog ett år att få den att gå som den skulle efter att vi monterat den i Ljungby, nu förväntar dom sig att den ska vara igång och ha nyutbildade förare på två veckor. .. ? Lycka till! :) Men jag ska i vilket fall som helst göra vad jag kan, jag vill lämna ifrån mig aset och känna att ingen kan påstå att jag varit dålig på det jag gjort.

Förhoppningsvis blir jag lite aktivare med bloggandet när jag är iväg, det kommer förmodligen inte finnas så mycket annat att göra, även om jag tänkt ta med mig hårddisken så att jag kan kolla igenom alla usla filmer som jag sparat till en regnig dag. :P Vi får väl se hur det blir med det hela, men håll tummarna iallafall...
Nu, precis nu ska jag gå och snabbduscha innan jag stupar isäng för en helt ny vecka... Motgångar, framgångar och glädje väntar mig, hoppas jag! :)

Peace out!

Mina polare dom sa...

Egentligen sa dom inte så mycket, men det är en rätt bra låt, "Mina polare" av Rasta Hunden... Inte för att jag tänkte skriva nåt om dom, eller låten, det var bara en rubrik som sprang förbi och fastnade. Mina polare...

Polaren som jag skulle få låna en laptop av (jag ska iväg och jobba i två veckor och på hotellet så tror jag inte dom förser mig med dator...) sa idag att han inte alls ville ha tillbaka laptopen, så nu har även jag blivit med laptop. Iochförsig så är det en ganska gammal grej, men det är ändå en bärbar dator, en Toshiba med en 2GHz processor och 256mb ram... 30gb hårddisk och snart kUbuntu som operativsystem. (Givetvis vägrar jag i vanlig ordning Windows. :D ) Priset var helt rätt (gratis), även om batteriet är något sämre än uselt. (Från det att jag startade systemet så hann jag inte riktigt starta windows innan den sa att det var riktigt kristiskt dåligt med batteri. :D ) Men men, jag är tacksam i vilket fall som helst! :)

Tack mannen!

G'natt!

Söndag kväll...

Återigen har jag fallit i gropen där jag tappar inspiration och motivation till att uppdatera här. Jag kan ägna 10 minuter åt att redogöra varför, komma med ett par lama ursäkter och påstå att jag ska bättra mig, eller så ägnar jag samma 10 minuter åt att faktiskt skriva något här? Tror det blir det senare alternativet, även om mina fingrar redan försökt skriva ursäkter ett par gånger. :)

Så, vad ska jag skriva om då? Hade det här varit en live-feed så hade jag nog bett åhörarna (åläsarna?) om förslag, men eftersom det inte är mer live än vanligt så skiter vi i det.

Helgen har förflutit ganska lugnt och städat, i lördags förmiddag så kom en polare förbi med den elaka varianten av en borrhammare, så nu är sockeln som oljepannan stod på borta. :) Whee, fast det innebär också att jag behöver ta tag i att få bort den fula plast-matte-grejen som ligger på golvet där nere, plus att jag behöver "ta mod till mig" och fråga fastighetsskötaren på jobbet om jag kan få låna abs(?)-slipen som han använder till att slipa betonggolven med. Annars får jag försöka hitta något ställe som man kan hyra en på. Därefter blir det till att forska lite om hur det fungerar med golvvärme och klinker i en källare. Vill ju inte ställa till med något korkat, men jag tror fru Granfot vill ha det varmt om tassarna när hon går ner där, och jag tror att det dessutom kan bidra lite generellt till uppvärmningen... :) Men vi får väl se, jag är liksom inte helt säker på att det är ok att kasta in golvvärme bara rätt upp och ner.

Idag så tog vi en tur in till stan, ett stopp på gymmet i en timme, ett stopp hos svågern för att hämta släpvagnen och ett stopp hos svärfar för att hämta nätadapter till vår "nya" skrivare... Så nu har vi installerat den också.

Därefter blidde det middag hos grannarna, hemlagat skulle det vara, men eftersom han har lite problem med vattentillförseln i huset så fanns det inget och då fick det bli Pizza istället. Nyttigt? Näh, men gott och mättande. Nästa gång jag står på Lagadalen och ska beställa Pizza så blir det en "Gudfader" iallafall. :) God som fan var den. Därefter kikade vi lite på hans vattenpump och konstaterade att det inte var den det var fel på. :D

Efter det så lagade jag frugans gamla Junghans klocka som stått i flera år. Tyckte det var lite synd att ha en så fin klocka till att samla damm med, så nu står den här bredvid mig och tickar för fullt. Inne på andra timmen är den så jag vill påstå att den fungerar nu.

Så nu blir det ett välförtjänt g'natt från mig, ha det bra så hörs och ses vi vid tillfälle... :)

Sanningen...(Och jag hatar Blogger ibland...)

Det är så tråkigt när tillvaron avmystifieras och sanningen bakom fenomen som man funderat över och uppskattat visar sig vara något vardagligt, enkelt och medicinskt... Jag råkade tidigare under kvällen snubbla på en tråd om fenomenet "floaters" eller "dansande mygg" som det tydligen heter på svenska. Ett fenomen som gör att man tycker sig se ljusa prickar som rör sig framför ögonen. Oftast så ser man fenomenet mot en klarblå himmel, eller mot snön en ljus vinterdag. Jag har funderat över fenomenet till och från, och ibland nästan trott att det varit något "magiskt" eller övernaturligt som utspelat sig, men efter att ha läst igenom trådarna och hänvisningarna så står jag nu här i en kall och avmystifierad värld igen. Kan ni sluta sticka hål på mina illusioner? Kan jag inte få behålla lite av tron på att världen inte bara är en död klump som kan förklaras från kontinent till kontinent? Ge mig tillbaka min barnatro, era jävlar! :)

"Maskarna" är blott ljusbrytande små skuggor som flyter omkring i synfältet när du tittar mot en ljus bakgrund som t ex himlen. Fenomenet är vanligt och räknas som helt beskedligt. Det är inte någon sjukdom. Skuggorna orsakas av små kristaller eller rester av blodkärl och celler som kan finnas i den stora, runda, genomskinliga geléklump som kallas glaskroppen och som fyller upp ögats inre. Ett annat namn på dem är "dansande flugor" eller "myggor". Typiskt är att de glider omkring långsamt, men när man försöker se skarpt på dem så flyttar de på sig. Någon behandling behövs inte eftersom hjärnan normalt lär sig att ignorera dem så att man inte längre uppfattar dem.

Det finns dock åkommor som skymmer synfältet mera så att man ser t ex en svajande gardin eller en rörlig ridå för ena ögat. Orsaken kan vara att glaskroppen har blivit flytande så att den skiktar sig och bryter ljuset ojämnt, eller också kan det ha uppstått en blödning som skymmer sikten. Då är det bäst att söka en ögondoktor som kan undersöka ögat ordentligt. En flytande glaskropp är i sig inte heller ovanligt eller farligt. Däremot är det allvarligt om näthinnan brustit eller rivits loss. Då gäller det att hindra att skadan når fram till området för skarpsyn, som kallas "gula fläcken". Om näthinnan lossnat brukar ögonspecialisterna på de stora sjukhusen trycka den tillbaka och svetsa fast den med laserljus mot ögonbottnen. Farlig näthinneavlossning kan uppstå vid yttre våld och slag mot ögat, men också vid stark närsynthet eller vid diabetes med kärlskador. Ljusblixtar och nedsatt syn är varningssymtom på att näthinnan håller på att lossna. (Källa: http://www.hemmetsjournal.se/hj/ExpertQuestion.aspx?id=9893)

Fan, vad ska jag nu tro på då? Miljöpartiet och påskharen? Fred på jorden och ökad tolerans mellan samhällsklasserna?
Fan!

Löften...

Jag tror bestämt att jag så sent som igår lovade att jag skulle tråka dig med nya underfundiga iaktagelser och korkade tankar idag? Egentligen har jag många funderingar som jag skulle kunna vädra här idag, men valet faller på det minst oprovocerande ämnet jag tänkt på idag. :)

Jag jobbar ju med att skicka ut försändelser till folk, plastkort i mångt och mycket, men även biljetter för att resa till olika ställen slinker med ibland. Det där jobbet med att skicka ut biljetter till folk måste skötas alla dagar före helgfri dag, så söndagar har vi ett rullande schema som avgör vem som ska offra sin lediga dag och gå in och köra maskin. Idag föll lotten på mig, så jag har spenderat en del av min dag med att göra vad jag ägnar hela veckorna åt annars. Trist, men det är bra betalt och faktiskt riktigt lugnt när det inte är skollov eller andra resefyllda perioder på gång.

Men nu var det ju inte biljetterna i sig som det här inlägget skulle handla om, utan snarare den moraliska biten i att skicka ut försändelser till organisationer som jag vet ställt till med djävulskap och som stått bakom folkmord och förföljelse i århundraden,  en organisation som förlöjligat och mobbat folk som inte hållit med i deras övertygelse, en sammanslutning som våldtagit och torterat kvinnor och barn, som hotat och skrämt hela bygder. Vad är rätt i det fallet? Ska jag göra som min arbetsgivare beordrat och bara sköta mitt jobb, eller ska jag ta mitt moraliska och mänskliga ansvar och riva försändelsen? Se till att de inte tar sig till nya platser där de kan ställa till med ofog? Jag menar, tänk om någon resonerat som jag när Hitler beställde biljetter till något? Om han stoppats utan biljett när han bordade transportmedlet och blev kvar i Österrike? (Ok, jag kanske minns fel, men kom han inte ursprungligen från därifrån?) Tänk om han förvägrats passage in till Tyskland och tvingats hålla sig på sin sida? Kanske hade han valt ett annat yrke? Kanske hade han blivit trädgårsmästare istället och ägnat sig åt att tukta hortensior på sin ålders höst? Tanken är hisnande, men nu var det ingen som tänkte som jag, nu var det ingen som tog steget och vägrade honom resan, så han fick sina dagar på "tronen".
Nu var ju inte jag bättre heller, jag rev aldrig biljetterna, jag skickade istället snällt ut dom till dårarna, för även om jag valt att riva dom så har dom redan spridit sig så pass mycket att det är försent för en enstaka individ att stoppa dom, det räcker nog inte ens med ett hundratal individer, de har redan tillåtits indoktrinera mänskligheten (eller stora delar av den) i så pass många hundra år att vi numer ser dem som ett naturligt inslag. Vissa vägrar tillochmed att vända dem ryggen -"För säkerhets skull".
Ett par av mina vänner säger att man vet aldrig när det kan komma till pass att stå på god fot med dom. Några skyltar tillochmed med att ha tillhört dem och tjänat i deras ranker. Vandrat med symbolerna och svurit trohet. Tillochmed jag har gjort det. Svurit trohet till dem. Fast jag växte upp, läste på och förstod hur illa de gjort mänskligheten. Hur de har inte bara våldtagit och slaktat män och kvinnor, barn och djur, hur de har tvingat på individer deras läror och förlöjligat och hånat gamla läror, men varit förbannat snabba att skjuta in sina egna evenemang på tider som sammanfaller med de gamla.

Nä, fy fan! Gör som jag, protestera, åtminstone i tanken... Vänd ryggen åt dom, sluta stödja deras sak, sluta föd in dina barn i en religion som så nitiskt har gjort vad de kunnat för att utplåna alla oliktänkande genom århundradena!

Uppsök http://www.uturkyrkan.se  och lämna skiten bakom dig, låt dom pungslå de sinnessvaga och klentrogna på pengar, men gör din plikt och lämna dom åt sitt öde... Tionde är ingen lag längre.

Eller, gör som du vill, men jag sparar ganska många tusenlappar om året på att inte ge dom pengar. :D

Ha det gött därborta!

Hear no evil, see no evil..

Bra låt, tror det är Helloween som står bakom den, men jag är osäker. :) Inte för att jag egentligen tänkte skriva nåt om den, men eftersom den rullar på Tinas spellista så fick det bli så. Annars är allt bra, tränar, dietar och försöker vara sådär äckligt nyttig och jävlig av mig. Fast nu ska jag gå och lägga mig, är märkligt trött trots att jag normalt inte ens varit hemma vid den här tiden resten av veckan.

G'natt allahopa, ha det så bra ni kan nu!

Alive...

Japps, jag lever och dietar, så det händer inte så mycket just nu. Träning, jobb och sömn är väl vad som snurrar mest i mitt   huvud just nu, men det blir nog ändring på det tids nog. :)

Simma lugnt!

Vackert och positivt?

Här borde man kanske skriva något vackert och positivt om tillvaron, men ibland påminns man om sina rötter istället. Speciellt när man märker hur bekanta och avlägsna personer från den lilla byn i fjällen envisas med att inte leva färdigt. Egentligen så kände jag dig inte mer än att jag festat med dig många gånger när jag var yngre, och att jag bott granne med dig i barndomen... Gått i samma skola och vuxit upp i samma by... Synd, även om det var många år sen vi sågs nu.
Drammen vi tog på nyår och diskussionerna vi hade om politik och musik...

Nirvana till slut va? Lycka till!